Maj månad!

💕Jag tänkte dela med mig av en text som en ganska nyfunnen vän till mig har skrivit. Vi kom i kontakt med varandra när vi båda kämpade med att få barn för hon har också förlorat en dotter. 💕

Maj månad.
En månad som för många är en underbar påminnelse om att snart är sommaren här, men framförallt är det en månad som avslutas med att fira alla mammor. För den sista söndagen i maj är morsdag. Men maj månad är inte lika underbar och glädjefylld för alla, maj månad innebär en konstant påminnelse om att känna tyngden av att ännu ett år har gått och fortfarande finns inte det där lilla barnet i ens famn. Det där underbara och så efterlängtade önskebarnet.

Mors dag är inte heller bara en tuff dag för alla kvinnor som inget mer önskar än att få vara någons mamma, utan den är en årlig påminnelse tillsamman med många andra årligen återkommande dagar om saknaden, sorgen, kampen, oförståelsen och kraven utifrån.

Maj månad får helt enkelt många människor i samhället att känna sig otillräckliga, mindre värda och otroligt ensamma. 2011 kom bloggaren “Wilda Mathilda” med idén att uppmärksamma alla ofrivilligt barnlösa, på en egen dag.

Det skapades ett event på Facebook och även Barnlängtan anammade det fina initiativet som blev en succé. Sedan dess infaller “Ofrivilligt Barnlösas Dag” sista lördagen i maj, dagen innan Mors dag helt enkelt.
Sedan 1997 är ofrivillig barnlöshet klassad som en sjukdom av WHO, vilket många fortfarande inte har vetskap om. Det är ungefär 15% av alla par som försöker bli gravida som drabbas av ofrivillig barnlöshet, så det är ingen ovanlig sjukdom.

Trots att det är så pass vanligt, är det ändå otroligt lätt att känna sig ensam. Tankar och känslor om att det är något fel på en, att inte vara hel eller att inte känna sig som en hel människa. Allt för att det inte blir något barn, hur hårt det än kämpas.

Till alla er vill jag bara säga, ni är inte ensamma! Vi är många. Många fler än ni någonsin kan ana, och säkert finns det människor närmare er än vad ni tror som brottas med samma känslor dagligen.

Oavsett om du vill/är redo att blotta kampen och resan eller ej, så ska du ändå veta att du inte är ensam. Har du önskan och behov av att få ett utbyte av erfarenheter, tankar, känslor så finns det platser och "hemliga" forum för det.

Ofrivillig barnlöshet sätter sina spår, oavsett om du är primärt- eller sekundärt barnlös, tagit steget in livet som permanent barnlös eller lyckats att få de barn du önskat.

När jag och min man i början av 2004 började vår resa hade jag ingen aning om hur mycket den skulle påverka mig, honom, vår relation, relation till familj, släkt och vänner. Och inte trodde jag, att jag skulle få äran att möta och lära känna alla dessa fantastiska människor med lika många olika livsöden under åren som gått sedan dess. Men framförallt trodde jag aldrig att jag skulle våga prata öppet om allt livet som ofrivillig barnlöshet inneburit för mig.

Hanna Skånberg
Ordförande
Barnlängtan - patientföreningen för ofrivilligt barnlösa

❤️Magdalena❤️

Gillar

Kommentarer