Besviken på vården!

Hej!
Idag är det 6 veckor sen min hysterektomi. En operation där de tog bort livmoder, äggstockar och livmodertapp. Jag mår helt klart mycket bättre än precis efter operationen. Men tyvärr inte så bra som läkarna nu säger att jag ska må.

Jag får väldigt ont och blöder efter promenader. Igår när jag skulle gå på toaletten så höll jag på att svimma av smärta igen. Det kändes som värkar vid en förlossning. 10 av 10 på smärtskalan. Sådär så man skakar, svettas och håller på att kräkas. Eller som ett gallstensanfall. En rejäl smärta alltså. Svårt att förklara och beskriva om man inte har varit med om sådan smärta förut. Så av både promenader och toabesök ibland blir jag fortfarande liggandes i sängen resten av dagen för det gör för ont.

Idag åkte jag in till gynakuten för det gjorde fortfarande ont efter gårdagens toabesök. Jag tänkte att det kunde vara bra att kolla upp. Eftersom läkaren nu säger att det inte ska varken göra ont eller blöda från såret. Men när det nu gör det fortfarande och hon inte lyssnar på mig så tänkte jag att detta var en bra idé. Man känner ju sin kropp bäst.

Jag kommer dit, får en brits. Ganska snabbt får jag prata med en sköterska. Hon tar prover som är normala. Skönt det. Mitt HB har äntligen gått upp igen. Jag har märkt av att det varit lågt. Lite huvudvärk och olustkänsla i kroppen. Mitt blodtryck var lite lägre än normalt. Så då ska jag sänka min blodtrycksmedicin så kanske jag slipper lite värmevallningar. Jag svettas som en tok när det är varmare. Helt galet och äckligt. Lite klimakterievallningar på det också.

Efter en stund frågade jag om smärtlindring eftersom jag fick mer ont efter en liten promenad till Kvinnokliniken. Jag fick vänta. Vänta. Ringa. Vänta. Efter en lång stund så kom de med en Alvedon. Eh tack. Det hjälper ju inte. Men något mer fick jag inte. Sköterskan tyckte det kunde vara bra om jag fick träffa en läkare som kunde undersöka mig. Ja! Det var ju därför som jag åkte in.

Jag hade så ont och kunde knappt ligga stilla på den hårda britsen. När det har gjort ont för länge där smärtan sitter så sprider sig smärtan till hela kroppen. Värst är handleder och fotleder. Jag kunde verkligen inte ligga stilla. Ja jag har ju fibromyalgi också. Det är en helt galen och konstig smärta. Den bränner under huden, gnager i skelettet och det känns som att någon sågar en i handlederna. Konstigt va? Så uppför sig nerver när de gör fel. Hamnar fel. Inte får uppmärksamhet. Då går de en annan väg.

Till slut kom sköterskan från Endometriosteamet som känner mig allt för väl. Här får du två tabletter att ta med hem. Sen pratar vi mer på telefon imorgon. Eh va? Jag skulle ju få träffa en läkare? Nej det behövs inte. Det gjordes en undersökning efter din operation och då såg allt bra ut. Du ska ha läkt klart nu. Så det är inte såret som gör ont. Vaaa? Jag var helt borta i huvudet och bara gapade. Orkade inte kämpa mer just då. Kände mig helt förlamad i både kropp och tal. Fick inte fram allt det där jag ville och hade rätt till. Som vanligt pratas det om mediciner hit och dit. Testa detta. Höj detta. Sänk detta.

Alltså jag orkar inte mer. Jag är deprimerad. Jag får ångestattacker av detta. Jag får så svåra ångestattacker där jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag har pratat med de om detta. Men får ingen hjälp. Andningsövningar. Ok! Jag ska tänka på det nästa gång den djupa ångesten sköljer över mig och där jag hyperventilerar. Då ska jag tänka på andningen. Gärna promenader också. Eller hur? Det ska jag göra. Detta har kommit efter operationen. Jag tror det är klimakteriet som bråkar med mig. Brist på hormoner. Samt att jag har lagt till andra hormoner eftersom jag inte får stå utan. Jag tål inte hormoner. Men om jag inte tar dessa så får jag benskörhet. Ok! Det är ju inte kul. Men ska jag stå ut med denna svåra ångest och käka antidepp i 8 år till bara för att jag kan få benskörhet? Jag vet inte om det är värt det. Tyvärr är östrogenplåstren restnoterade just nu. De mår jag bäst på. Så de går inte att få tag på.

Livet är tufft och jag vet inte hur jag ska hantera det alls just nu. Jag syr så mycket jag kan. Jag sover när jag kan. Jag går små promenader om det känns ok. Vad mer kan jag göra? Har ni något tips?

Hormoner är skit! Att ha brist på hormoner är skit! Vården är skit! Ja det mesta är skit! Förutom familj och vänner. 💕

❤️Magdalena❤️

Gillar

Kommentarer

Lotten
,
Hemskt! Jag förstår att du blir matt ,ledsen och arg. Vilket ologiskt resonemang från vården...Om patienten hör av sig och inte mår bra finns det väl alla anledningar i världen att kolla upp det ordentligt.
sillyme
sillyme,
Galet är det! Man åker ju inte in för att det är roligt. 😞💕
nouw.com/sillyme
ebbaeklund
ebbaeklund,
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
nouw.com/ebbaeklund
sillyme
sillyme,
💕💕💕
nouw.com/sillyme
IP: 82.99.3.229